Spökar det?

Tror ni på spöken? Sitter och tittar på det okända och ler mest:) tänker inte avslöja vad jag tror! Men tänkte skriva lite om energier....

Jag tycker att man kan känna olika typer av energi. Som när man första gången kommer hem till någon eller kommer till ett område, kan känna olika saker som trygghet, obehag, som man är iakttagen mm. Just energi uppfattar jag tydligt när jag kommer till någons bostad. I vårt gamla hus, som jag älskade och trivdes i, kunde jag aldrig känna att det var vårt, utan det kändes som jag inte hade rätt till huset. Det spökade absolut inte!!! Men känslan av att vara iakttagen var stark och att det inte var mitt hus.

Nu var det ju mitt första hus och kontrasten blev tydlig när jag flyttade till vårt nuvarande hus, där har jag känt mig hemma sedan första dagen! Aldrig otrygg eller iakttagen!

Ja mer än så avslöjar jag inte, om jag tror på spöken och andar, med energier det tror jag på! Samma slags energier man känner från andra människor och djur :) sen är alla olika mottagliga av energier och jag är nog superkänslig och uppfattar andras energi tydligt:) främst när någon inte tycker om mig...

Lovade härom dagen nya bilder på Millan och Linus :) så varsågoda!

Idag blev sista hanen Loke tingad och även han ska bo i Norrköping! Hos en dam i övre medelåldern som är sjukpensionär 50% så där blir han nog ompysslad, dessutom har hon haft hund tidigare vilket jag tycker är en fördel då man vet vad det innebär ! Så nu är bara underbara Atena kvar:(

Fina bilder & om vi tror på spöken, njaa.. kanske till en viss del! Ha en fortsatt fin kväll! :)

Jag tror på något om det kallas spöken vet jag inte ;-). Men övernaturligt har jag valt att kalla det då jag inte kan förklara det jag sett och upplevt. Har skrivit ett inlägg i bloggen om det. På nya jobbet har jag redan hunnit känna vissa saker. Bårrummet är hemskt. Där går jag inte ner. Tänk dig alla känslor som finns, både positiva och negativa och att de på samma gång bara sköljer över dig. Väldigt obehagligt. Har även hört släpande steg i gången, men ingen där.
Angående vårat hus kan jag också känna det där lugnet, att det verkligen är vårat. Så har jag inte känt någon annanstans utan precis som du beskriver iakttagen. Värst var när vi bodde i klockaretorpet. Är annars också en person som lätt läser av någon annan, men jag tar gärna åt mig personligen fast att personens känslor egentligen kan bero på annat. Försöker jobba med det.