Dagarna susar förbi och jag hänger inte med. Ser fram emot att börja jobba i sommar! Heltid, men det känns som jag kommer få mer tid över ändå. När man går hem så är man ledig, något som jag aldrig känner mig nu. Våren har varit intensiv med grupparbeten, roligt men tar så mycket tid. Tid som jag inte har eller orkar att ge.
Hur gör man när man inte räcker till, till allt och alla som behöver en? Fick ett smärre utbrott idag på alla som drar i mig åt olika håll. Kände verkligen att jag var som spindeln i nätet som skulle se till att alla andra fick en bra dag, utom jag. 
Ska inte bara gnälla utan har kunnat ta promenader i naturen och kopplat av lite. Synd att de blir så sena på dagen, inte förren vid 20.00 så kommer jag iväg.Ni vet matlagning, nattning, disk och allt det där andra som ni alla gör...
Men i morgon är det en annan dag även den proppfylld men massa måsten men även med mycket roligt. 

Det har varit några intensiva dagar för familjen Blom... Både positiva och lite tråkiga händelser har vi hunnit med. Helgen inleddes med total stopp i avloppet som krävde spolbil på jourtid, billigt, INTE!



Underbar stämning med härliga människor och den obligatoriska kycklingsalladen intogs på picknickfilten i gröngräset👍

Idag har jag för första gången varit i Marmorbruket i Kolmården. Vår grupp har i uppgift att konstruera en studieresa dit för elever i 6-9 årsåldern. Undrar varför man oftast inte åker till sevärdheter i närområdet. Jag kan ärligt säga att jag utforskat Öland mer än Östergötland! Så synd eftersom det finns så mycket här att se och utforska.









En mycket vacker natur och vi hann inte uppleva allt men vi kommer att åka fler gånger😊

Avslagen, så känner jag mig ikväll. Kan det vara så att jag håller på att bli sjuk? Jag brukar ju aldrig bli sjuk, kanske bara denna härliga pollensäsongen som får mig att må så här. Fick idag hem lite nytt till mina älsklingar på fyra ben. Tröjor och selar bland annat
allt passade perfekt och jag är riktigt nöjd över kvalitén 😊
Missade att jag bokat fotografering av de tre yngsta i söndags, tur är att jag har en förstående fotograf! Och en ny tid är bokad.

Nu är man lite lagom mör och mosig efter en heldag i djurparken. Måste säga att jag är stolt över hur bra mina barn sköter sig när vi är iväg på utflykter. Extra barnet vann på chockladhjulet😊 och bjöd sina vänner👍🏻nu följer en bildbomb som berättar om vår dag.

Efter ett långt uppehåll känner jag att det är dags igen... Ibland behöver jag ventilera en del för att reda ut allt som snurrar där uppe i hjärnkontoret. Det är inte så viktigt att någon läser, även om jag uppskattar kommentarer, men nu finns suget där igen att dela med mig av min vardag. 

 Ligger här i sängen, redo att gå upp och fixa matsäcken för idag bär det iväg till Kolmårdens djurpark😊 vi har årskort där så det lär bli fler turer dit! Vi var på smygpremiären av Bamses värld men idag är hela öppet med alla åkattraktionerna. Har förväntansfulla barn och en extra som ser fram emot dagen.

Trodde att jag hittat anledningen till att jag reagerat allergiskt med rinnande och kliande ögon och täppt näsa igår men inte då!! Lika illa idag med ..... Det får inte vara hundarna!!

Vad ska man göra när man verkligen inte vet vad som blir bäst i framtiden? Har ett tag funderat fram och tillbaka på vad och hur jag ska göra för att få allt att fungera....
Just nu känns det som jag virrat bort mig i en snårig skog och är vilse i mina tankar! Hjärnan säger en sak och hjärtat en annan. Jag känner mig ångest fylld för att göra det som jag vet är rätt.
Det känns som jag sviker och är egoistisk. Tänk bara om det fanns en lösning som jag önskade att det fanns. Tyvärr är det nog omöjligt att det går att genomföra. Ni undrar nog säkert vad jag menar och vad allt handlar om. Egentligen spelar det ingen roll. Dessa känslor kan uppstå ang så många olika saker och jag tror att många känner igen sig.....

Gudarna ska veta att mitt vardagsliv inte är lätt! Ingen dans på rosor och varje dag får jag kämpa mot mina egna demoner och kämpa för mina barn ska gå bästa möjliga förutsättningar trots deras svårigheter! 
Vet att många retar sig på att andra verkar så överdrivet lyckliga och nöjda men vem skulle uppskatta negativa statusar jämt och ständigt och även om mitt liv både är svart och vitt vill jag helst berätta om set positiva än allt skit som händer jämt omkring mig.

Är på ett sånt där humör då man bara känner lycka och tacksamhet! Lycka över underbara vänner. Något som jag inte hade som barn. Innan sjuan var jag mycket ensam, inte mobbad utan bara ensam... Nu är jag omgiven av underbara människor och det är något jag inte tar förgivet. 
Tacksam över att jag får och har möjlighet att förverkliga en dröm för min framtid. Och för att jag för tretton år sedan träffade mitt livs kärlek! Mina fem barn är mitt allt och den kärlek jag känner är större än allt!
Lite sentimentalt kanske och klyschigt men jag är lycklig och jag vill att min familj och alla mina underbara vänner ska veta hur otroligt mycket de betyder för mig.

Öppnade dörren till 10 åringens rum och blev chockad! Varför vet jag i te eftersom det har en förmåga att se ut så allt för ofta. Ja jag vet att pga hennes svårigheter så har hon svårt för vissa saker och att man inte kan kräva saker av henne som man kan av jämnåriga. Men herre Gud det var ju bara nån vecka sen jag rensade rummet sist, med en stor sopsäck som resultat.

Dessa bilder är tagna efter att hon själv ansett sig vara klar med städningen, efter flera timmars slit och två sopsäckar senare ser allt hennes rum enligt min standard städat ut.

Det var nog en mindre evighet sedan jag skrev ett inlägg! Men ibland måste man prioritera om lite och det var just vad jag gjorde. Men nu sitter jag ensam i soffan med tusen funderingar och förhoppningar. Tänk om man hade ett facit att tjuvkika i när man är osäker på vad som är rätt beslut. 
Den sista tiden har varit otroligt innehållsrik, min arbetsplats läggs ner, kom in på högskolan, firat gubbens 40 årsdag, och en hel del annat. Så många beslut och dessutom har en helt ny dröm dykt upp från ingenstans 😊  men vågar inte hoppas att det kan finnas en möjlighet att förverkliga den.....


Så då kommer tankarna om att när allt går så här bra så kommer snart något hemskt att hända. Ja förutom att arbetsplatsen läggs ner då. Vilket känns ofattbart. Hur kan man ta ett så korkat sparbeslut? Känner verkligen med mina arbetskamrater! Jag ska ju ändå plugga.

Har haft intensiva dagar blandat med sjuka. Har spenderat mycket tid hos mamma för att få ordning på hennes nyöppnade loppis.

Ser fram emot sommaren!! Samtidigt är jag orolig över flera saker... Jobba, har inte varit på jobbet sedan jag flydde från alla intriger som utspelar sig där....

Idag får jag slutbetyg i privatjuridik..... Spännande😊 Jag vet att jag inte kommer att nå lika höga betyg i år. Dels för att det är högre och svårare kurser. Dels för att mycket av min tid gick åt mina älskade barn i år.